Emissionstyper

Emission

När ett aktiebolag ger ut finansiella instrument (oftast aktier) kallas det för en emission. Det finns många olika emissionstyper; en emission kan t ex genomföras med eller utan företrädesrätt för befintliga aktieägare, den kan vara riktad till en viss grupp/enskild part eller offentlig (publik). Vilken typ av emission det handlar om beror på bolagets status, förutsättningar enligt aktiebolagslagen (ABL) och vad styrelsen beslutat inom ramen för bolagsstämmans bemyndigande. Förberedelser inför en emission börjar alltså med en bolagsstämma. Det är viktigt eftersom rätt formulerade beslut underlättar processen att registrera emissionen hos Bolagsverket.

Aktiebok.net kan bistå bolaget i hela processen inför, under och efter emissioner. Välkommen att kontakta oss!

Nyemission

När ett bolag ger ut nya aktier kallas det för en nyemission. Har bolaget 100 000 aktier (utstående aktier) och nyemitterar 50 000 aktier får bolaget därefter 150 000 utestående aktier. Kvotvärdet påverkas inte, men aktiekapitalet ökar. Vid en nyemission uppstår alltid en viss utspädning. Det innebär att en (1) aktie efter en nyemission representerar en mindre andel av bolaget än före emissionen.

Fondemission

Vid en fondemission sker ingen utspädning eftersom bolaget inte ger ut några nya aktier. Istället omvandlas en upparbetad vinst (fritt eget kapital) till aktiekapital, vilket innebär att aktiekapitalet ökar och befintliga aktier får ett högre kvotvärde. En fondemission innebär att bolaget blir ekonomiskt mer stabilt, vilket kan vara en fördel inför ansökan om listning/notering eller låneansökan.

Apportemission

Bolaget ger ut nya aktier för att använda som betalmedel i samband med förvärv av tillgångar, aktier och liknande. Innebär en viss utspädning för befintliga aktieägare.

Kvittningsemission

Bolaget ger ut nya aktier för att använda som betalmedel och kvitta bort en skuld. Innebär en viss utspädning för befintliga aktieägare.

Split

Om kvotvärdet anses för högt eller för lågt kan bolag genomföra en split eller en omvänd split.

En split innebär att man delar antalet aktier i mindre delar, varpå varje akties kvotvärde sjunker med motsvarande del. En ”split 100:1″ betyder att man får 100 nya aktier mot 1 gammal och att var och en av de nya aktierna representerar 1/100-del av kvotvärdet hos den gamla aktien. De nya aktiernas sammanlagda värde är lika stort som den gamla aktien, d.v.s spliten förändrar inte värdet på innehavet (ingen utspädning).

Motsatsen till split kallas omvänd split eller sammanläggning. En ”omvänd split 1:100″ betyder att man får 1 ny aktie mot 100 gamla. Aktiens kvotvärde ökar och var och en av de nya aktierna representerar kvotvärdet hos 100 gamla aktier. De nya aktiernas sammanlagda värde är lika stort som den gamla aktien, spliten förändrar alltså inte värdet på innehavet (ingen utspädning).

Omvänt förvärv

Vid omvända förvärv ger bolaget ut nya aktier. I praktiken innebär det att bolag a förvärvar samtliga eller majoriteten av aktierna i bolag b genom att betala aktieägarna i bolag b med nyemitterade aktier motsvarande exempelvis 90% av samtliga aktier i bolag a. Därmed blir aktieägarna i bolag b huvudägare till bolag a samtidigt som bolag b blir ett dotterbolag till bolag a. Utspädningen för ursprungliga aktieägare i bolag a blir oftast påtaglig.

 

emissionstyper

emissionstyper

emissionstyper